Fintraffic har färdigställt en strategiuppdatering som omfattar hela koncernen. Uppdateringen fastställer verksamhetens strategiska tyngdpunkter för 2026–2030. Varje trafikform skapar sina egna huvudmål för de kommande åren utifrån koncernens gemensamma tyngdpunkter. Målen för Fintraffics flygtrafiktjänst 2026 fokuserar på att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer, främja digitaliseringen av luftfarten samt säkerställa personalens välbefinnande och kompetens.
Eftersom regleringen starkt styr flygtrafiktjänstens verksamhet är de strategiska tyngdpunkterna i huvudsak desamma som under de föregående perioderna. När tekniken och arbetsredskapen förändras utvecklas dock sätten att genomföra dem.
– Luftfartens verksamhetsmiljö och reglering fastställer den grundläggande verksamheten för flygtrafiktjänsten. Våra årliga mål styrs till många delar av den prestationsplan som EU kräver, utifrån vilken vi förverkligar de mål som ställts upp för Finland i anslutning till kostnadseffektivitet, säkerhet, miljö och punktlighet. På koncernnivå framhävs särskilt utnyttjandet av data och de möjligheter detta medför för nya serviceformer och affärsverksamhet i våra mål, säger Raine Luojus, verkställande direktör för Fintraffics flygtrafiktjänst.
Fintraffics flygtrafiktjänst möjliggör användningen av Finlands luftrum
Flygtrafiktjänstens grundläggande uppgift är att göra det möjligt att använda Finlands luftrum varje sekund under dagen. Därför är det första av de tre strategiska huvudmålen för 2026 kopplade till uppfyllandet av målen för flygtrafiktjänstens säkerhet, punktlighet samt kostnads- och miljöeffektivitet i enlighet med ansvars- och effektmålen.
– Vårt mål är att agera så att vår egen verksamhet inte medför olägenheter för användningen av luftrummet. Vi mäter också kvaliteten på vår verksamhet och utvecklar våra tjänster så att de motsvarar våra kunders behov bättre. Vi övar också regelbundet i tillfälliga lokaler för att säkerställa kontinuiteten i vår tekniska verksamhetsmiljö och personalens kompetens i undantagssituationer, förklarar Luojus.
Ansvarsfullt genomförda strategiska projekt och investeringar samt internationellt samarbete hör också till utvecklingen av verksamheten. Flygtrafiktjänsten deltar aktivt i internationella utvecklingsprojekt som gynnar luftfarten i Finland och samarbetar intensivt särskilt med flygtrafiktjänstaktörerna i grannländerna.
– Vi är med och påverkar i olika internationella allianser, gör genomtänkta gemensamma upphandlingar och satsar på internationell utbildningsförsäljning. För närvarande utvecklar vi till exempel möjligheten till en gemensam virtuell flygtrafiktjänst tillsammans med Estland. Olika gemensamma projekt och investeringar är långsiktiga frågor som också styrs av regleringen av luftfartsbranschen, fortsätter Luojus.
Personer som skapar flygtrafiktjänsten
Det andra av flygtrafiktjänstens huvudmål för 2026 gäller digitaliseringen av luftfarten. Målet är att utveckla den digitala portföljen för flygtrafiken för att förädla flygtrafiktjänsterna ur såväl kundernas och intressenternas som den egna verksamhetsutvecklingens synvinkel.
– Vi utnyttjar interna och externa data i vår dagliga verksamhet och i utvecklingen av våra tjänster. Vi möjliggör också tillgången till data enligt intressenternas behov. Vi söker också aktivt efter möjligheter som data medför för ny affärsverksamhet inom luftfartsbranschen, säger Luojus.
Det tredje huvudmålet fokuserar på att uppnå de mål som fastställts för koncernens gemensamma tjänster, såsom personalförvaltning, ekonomi och upphandling, kommunikation samt informations- och kommunikationsteknik.
– Vi har världens bästa teknologi och bra system till vårt förfogande. Vi får dock inte glömma att vi bedriver tjänsteaffärsverksamhet där människor använder dessa system och skapar den tjänst vi erbjuder. Därför satsar vi på gott ledarskap, förankring av företagskulturen och utveckling av personalens kompetens även under den kommande perioden. Nytt för 2026 är automatiseringen av ekonomirapporteringen, med vilken vi i större utsträckning än tidigare engagerar enhetscheferna i uppföljningen av enheternas budgetar, fortsätter Luojus.
